Var är TV4 när man behöver dem!?

Liksom hur citychic goes all in farmers market. Vad hände?

Har noterat ett synnerligen lågt antal hönor i hönshuset. Lite ryckt på axlarna. Tänkt att damerna reder sig själva. Damerna är väl ute på galej. Damerna vet att roa sig.

Men töserna har fött upp 1, 2, 3456 SEX nya kycklingar!! Why!? Snälla högre makt. Vad är det i vattnet på Fröken Hjorts Bruksgård?

Så mycket prassel i vassen att det öser ut all världens ungar i djurformat. Nu får ni lugna ner er! Inget mer bus på tu man hand. Vad ska vi göra av alla ulliga gulliga ungar? Tupparna blir iof mat. Hönsen ger mat – ägg.

Ja ja, nu är det helg. Hästarna var jätteduktiga idag. Jobbade lydigt och fint. Kycklingarna är infångade från buskarna och har nu ett hem i hönshuset. Kattungarna växer och frodas.

Att inte någon kanal ännu gjort en Reality show på gården är mer än stor gåta än ett faktum. På den här gården är det alltid rock n roll. På den här gården har ‘you win some – you loose some’ gått över till ‘you win some – you win some more’

Kram och trevlig helg!

Annonser

Mer natur för en ljuv själ

Så härliga turer idag. Duktiga, glada, pigga hästar. Precis vad jag behövde idag. När livet är lite kaos. Då behövs det att alla 3 ställer upp och är sina bästa jag.

Finns inget som botar en stressad själ som riktigt mjuk, taktfast, härlig tölt.

Tack mina älsklingar att ni förgyller mitt liv – Rakel, Hermès & Ægir

Ps Ja, sista filmen är skritt. Inte tölt.

Markarbete ger världens bästa kontakt

Blir lite rörigt nu. Igår sa jag att vi skulle rida terräng. På bilden rider vi på vägen. När vi i själva verket jobbade med markarbete i rundkorallen.

Alla 3 fick jobba lång, låg form i skritt och trav. Lite galopp för Ægir.

Ganska enkel träning. Bara avslappning. Mjukgörande. Övergångar.

Gummibett, tömkörnings-inspänning och bara enkelt framåt. Inget trassel. Bara jobb.

Jätteduktiga och trevliga hästar alla 3. Kul!

Kattungarna växer

Sötaste små kisse-katterna. De har precis öppnat ögonen. Som svarta blanka pepparkorn.

Alla borde få uppleva små kattungar. Som bomull för frusna själar.

Return of the Jedi

Hörrni. Nu har vi det bra. Allt är precis som vanligt. Precis som det ska vara. Precis så som vardagen är när det är vardag. Sol-festen är över. Bikinin ligger återigen längst bak i garderoben. Bakom praktiska helställ, gummistövlar och polokragar. Torkan är förbi. Kvar är decimetertjocka regnpölar. Dags att kavla upp ärmarna – byta iskylda skumpaglas mot ljumna, välfyllda vattenhinkar som ska balanseras genom leran. Nu mina vänner – nu styr vi mot verkligheten i vardagen. Precis så som vi känner igen den.

Fast. Vänta lite. För att ens acceptera decimetertjocka vattenpölar. Centimetertjock dimma. Lera upp över öronen. Behövs det inte lite ulliga, gulliga hästar då?

Jopp. De är där ute någonstans i sina stora hagar. Idag hade vi träning av alla 3. The Jedi was back. På banan. Mooooo ha ha ha. Nu har ju matte studerat NM och hur de som kan gör. Hur det ska se ut. Så nu rackaren blev det fart under galoscherna. I ösregn så sanden yrde.

Det är väldigt motiverande att studera andra. Att se. Att känna efter. Vad funkar bra. Vad funkar dåligt. Se och lär sa man en gång i tiden. Jag gillar det. Snacka mindre. Se och lär mer. Öva mer. Busenkelt.

Är supernöjd med alla 3 – Rakel, Ægir och Hermès. De utvecklas fint och har inte påverkats av värmen i sommar något nämnvärt. Av regnet har de aldrig reagerat. Kanske lite piggare? Marginellt. Men något mer alerta. Kan bero på helg-vilan också.

Alla 3 gjorde bra pass. På olika sätt. Roligast idag var att jag äntligen kände Messi lyfta ryggen i tölten. Så jäkla coolt. Han blir lätt lite loj, lite opå eller vad jag ska säga. Så vi jobbar galopp till tölt till galopp till tölt till trav osv – övergångar. Egentligen för tölten men så kommer både galoppen och traven bättre på köpet. Idag var han fin. Stor på ett bra sätt. Stor i gången. Inte springig och förvirrad. Utan stor, hög och jobbade med ryggen. Duktig liten kille det där. Han kommer göra det fint för Coco & Billie. Det gör han redan men det kommer bli mycket mer av det goda.

Rakel och Ægir var bara bra. Lätta att vända, bra takt, olika tempo. Kändes lite för på i uppvärmningen men båda kom tillbaka och gjorde fint. Riktigt roligt att de känns så fina. Rakel blir lite trött av att gå i form och bära sig. Men hon gör det bra. Hon är duktig.

Ægir är också jätteduktig just nu. Fick med mig från helgen att jag måste lita på honom – inte hjälpa honom med balansen – han måste bära sig själv. Samlade allt jag lärt mig – satt still – tänkte tölt – och töltade. Kanon-kul!! Så känslig är han. En tanke räcker för att han ska ta hjälpen till en övergång. Börjar jag ratta och driva blir det för mycket. Bara tänka tölt – så blir det mjuk övergång till tölt. Min stora, goa, känsliga kille. Du är så knasig, men du lär mig så mycket, bara för att du är du.

Nu får jag inte rida förrän imorgon igen! Bu huuuu Men roligt imorgon. Då ska vi träna i terrängen. Om inte blixtrar och dunder sätter stopp. För då blir det farligt. Då får vi tänka om.

Bra början av veckan. Nu kör vi! Öva. Öva. Öva.

Tjena! Är du från Norge?

Eller som vi säger: jättebra hjärna – men så använd den när du träffar en World wide stjärna

Men First thing First. Hela veckan har samlat den nordiska eliten inom islandshäst för att fördela medaljer till Danmark, Sverige, Norge, island och Finland. Barn, Young riders och seniorer. Mat-vagnar, säljtält där http://www.hestamann.com gladeligen hade nya stigläder åt mig. Att rida och hoppas att trådarna håller om jag inte trampar ner ‘så mycket’ håller inte helt i längden. Så nya, hela, fräscha läder shoppades plättlätt.

Sen går dagarna 3 i ett tipsy rus av allt mellan eufori, hybris och massa whats up. Jag startade helgen med hybris. Fast jobb-hybris då det haglade in bra fashion-mail innan jag skuttade in i bilen fredag morgon. Sen matades min hybris på av det isländska gardet som måste utnämnas till det land som mest kan nyttja kraften i superlativens, mest positiva, mest generösa folk när det kommer till komplimanger. Det liksom bara faller dem naturligt att ösa på med det ena finare än det andra. – intressant fenomen. En liten ö där alla får superlativens komplimanggåva i modersmjölken. Så klart att de lyckas när de tar sig an något. Glädjen smittar av sig.

Sen att värdinnan Ida så påpassligt bäddat sängen med prinsesslakan visar bara att det isländska arvet av god ton smittat av sig även till oss svenska islandshästälskare.

Järn-gänget aka Sex in the city med My, Ida & jag som sedan övergick till aka Absolutely Faboulus med Ida & jag satte ribban högt. Vi kom till NM för att 1. Ha roligt 2. Umgås och ha roligt 3. Titta på hästar och ha roligt 4. Ha roligt

Vi lyckades 110% på samtliga punkter. Vill även tro att vi kan ha smittat av oss till fler. För det var som druvklasar av härliga typer i gruppen varje gång vi förflyttade oss. Oavsett förflyttning från cafeterian till ryttarfesten, till Bånken, till cafeterian, till matvagnen. Hela tiden, glatt. Galet. Snyggt. Vi har haft ofantligt mycket av punkt 1. Ha roligt och punkt 4. Ha roligt

När man vaknar lördag morgon, efter att ha rumlat hem samma lördag morgon. För att minnas en helkväll med en aldrig sinande mängd helrör bubbel i ishinkar. En DJ som aldrig lämnade 90-talet utan körde all in på pop-klassiker ‘från förr’. För att veta att jag skuttade över kullerstenarna i ett öde Kristianstad city i 12cm klackar, knallröda läppar och tittade på ungefär 50 bilder av får i en mobil. Fåren bor på Shetlandsöarna. Ägs av huvudläraren på häst på Hòlar = väldigt spexiga får – inte vilka som helst. Bara väldigt många. På bild.

Skutta på klackar har jag gjort många gånger förr. Festat har jag gjort många gånger förr. Röda läppar har jag nästan varje dag. Men bildspel på många får. Och Kristianstad city var båda premiär. Fast de kan ju partaja i den staden. Sanna mina ord. Upp på bardisken och klackarna i taket. Skål!

Men så hur var det nu med nationaliteterna? Vem är svensk-isländsk-norsk-dansk-finländsk och allt där emellan? Ja, jag vet inte. Det är värsta soppan. En sån redig nordisk landssoppa. Så till den grad att världens. Läs: världens. Världens mest kända, mest framgångsrika ryttare all over landade bredvid mig. Vi var 5 personer runt vårt bord. Den ena med mesta möjliga framgång i bagaget. Jag vet ju vem han är. Men ändå inte. Tydligen.

Han är från island men bor i Danmark sen 20 år. Vinner allt. Tävlar allt. Presterar. Vinner. Allt. Och jag får liksom någon form av lands-tilt. Bara iskallt visar att han är okänd för mig – frågar lite nonchalant, tipsy, väldigt ‘Edwina’ – Är du också från Norge? (Jag är ju från Sverige – men de som satt vid bordet innan var från Norge – ja ni hör – landssoppa)

Han World winner-killen har representerat, Island och sitt nya hemland Danmark i 20 år.

Fniss fniss – vi båda garvade åt detta faktum. Garden sjönk. Det gick att mötas i samförstånd. Det var som att all hybris flög ut genom fönstret. Där och då när den norska flaggan halades och den svensk-dansk-isländska hissades till toppen.

Fare well Danmark i all ära och ännu lite till så har jag fått kontakt med en riktigt bra dansk som kan visa Rakel. Extremt coolt. Sex in the city-gänget laddade genast kanonerna för att få anledning att korka upp skumpan när lilla prinsessan tassar hem sin fina bedömning. Det ser vi fram emot! Bilder kommer senare. När skumpan är kyld. Och Rakel får sina poäng. = det dröjer. Men det kommer.

Summan av kardemumman är att islandshäst är bäst. Fest är fest. Titta på tävling är roligt. Vänner är Ja! Knasbollar struntar vi i. Rid islandshäst och livet får en bra bättre guldkant i finishen.

Och

You Only Live Ones – YOLO

Och – Var snäll. Var ödmjuk. Var nyfiken. Alltid.

Kram och god natt!

Hello Home!

Ægir fra Kringeland

Hermès från Backome

Rakel från Backome – idag kändes den skånska stubben lite mindre läskig att sätta tassarna på – duktig flicka