Vi ses på planeten Pluto! Eller Mars. Eller Merkurius. Idag funkar alla planeter.

Ni vet känslan. När man ska släppa kontrollen. Utan att tappa kontrollen. Där är vi nu. Skillnaden är större än någonsin.

Vi har klättrat, tränat, övat, kämpat upp från Hell på väg upp mot Heaven. – Va!? Sa du vinna VM? – Nej, jag sa på väg mot Heaven med vår kapacitet. Vi vill kunna rida en tölt-klass på ett trevligt sätt. Vi vill trava bra. Vi vill vara i samspel. Vi vill vara på samma planet – samtidigt.

Haffi sa en gång att Ægir drar fram mina sämsta sidor. Så har det varit. Han kan verkligen push my limits. Ingen levande varelse som jag mött i hela mitt långa liv har satt hela min person i gungning, i ifrågasättande, i stundtals total förvirring som min Ægir.

Jag minns första gången jag såg honom – total, gränslös förälskelse. Hans kolsvarta, sammetslena ögon tittade rakt på mig. Jag var fast.

Allt talade emot att han skulle bli min. Priset. Resvägen. Att han var oridbar. Komplett galen. Bara problem, problem, problem.

Men han hade svarta. Svarta, Sammetslena ögon. Som han riktade mot mig. De ögonen träffade rätt in i mitt hjärta.

Jag svängde om på en klackspark. Skakade av mig alla hans problem. För – Hur svårt kan det vara?

Idag 3, på väg mot 4 år senare. Så är svaret, jättesvårt. Det kan vara jättesvårt.

Men vet ni. Vi är verkligen på väg mot vårt mål. Där vi gemensamt jobbar framåt. På samma planet. Där jag rider min Ægir!!! Inte hänger i tyglarna och flaxar runt vilt önskande att fan-skapet ska reagera. Stanna, bromsa eller vad som helst hellre än ratta runt i obegripligt spring.

Idag rider jag min häst. Och han och jag börjar bli ett, på en och samma planet. Strunt samma vilken, välj en av 12. Vi är där tillsammans.

Är oändligt tacksam att Sabina kom in i vårt ridliv. Puffade in allt svårt till att bli enkelt. Allt som är bra är bra. Det som inte är så bra tänker vi inte så mycket på. Vi tar med oss allt bra och gör det ännu lite mer bra. Så hänger allt med framåt. Även det som kanske inte är helt briljant.

Min häst är verkligen bra. Lite egen. Stor personlighet. En karaktär. Men idag, idag när hans sammetssvarta blick riktas mot mig. Ja, den villkorslösa förälskelsen är den samma men idag är den från båda håll. Och vi visar det. Idag har vi respekt för varandra, lyssnar och förstår varandra. Det är grymt! Du är min gossiga Islands-kille. Mot alla odds. För mig är du alltid den starkaste lysande stjärnan.

Och Rakel då? Hur gick det med henne idag? – Från klarhet till klarhet. Finns inte många frågetecken att räta ut. Hon gör det vi ber henne om. Hon gör det bra. Hon gör det i 1,5 vecka till. Sen går Rakel på vila i en 2 månader någonting. Det behöver hennes unga kropp och knopp. Hon är en kalas-pingla. Har framtiden för sina hovar.

Stort tack för idag och ser så fram emot nästa gång vi ses och tränar ihop!

Det är verkligen så fantastiskt att se alla grymma, duktiga ekipage trotsa väder och vind och kommer hit för att öva, lära, träna och jobba mot hållbara hästar och rolig ridning. Hatten av och ni gör det bra.

Nu är nu och nu tar vi kväll. Sov gott och dröm sött!

Varm kram

Ps Ni kommer väl ihåg att anmäla er till Gandurkeppni-tävlingen 6 oktober. Go! Go! Go! Anmäl, rid och ha roligt på ovalen i Bruces skog. Anmälan via icesale.se säger de som vet 🌟

Annonser

2 svar till “Vi ses på planeten Pluto! Eller Mars. Eller Merkurius. Idag funkar alla planeter.”

    1. Ja, nu för tiden är han glad och nöjd och förstår vad vi menar. Att alla vill honom väl. Förstår han inte så bara tar vi det lugnt och tar det igen. Blir ju lite enklare och roligare så. Trevlig helg!

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s